Med vinden blåsande i ansiktet trampar jag mig framåt på cykelbanan som tar mig till den välkända byggnad som jag kallar för jobb. Väl framme vid trafikljusen tar jag tre djupa andetag innan det blir grönt ljus. Liten bit kvar! Svänger av på en sidogata. Adventsljusstaken är tänd i fönstret. Mysigt tänker jag, undrar frukosten hunnit komma igång? Men det verkar vara lite för mörkt i rummet i fråga.
Jag går in genom den välkända porten och krånglar mig in med cykeln genom dörren. Efter att ha låst cykeln skyndar jag mig in i värmen. Jag hör välkända röster prata med sina barn. ”Gomorgon!” Säger jag och svänger av till vänster i hallen efter att ha vinkat till en söt flicka – ”Mina!” ropar hon efter mig när jag redan har kommit in i vårt lilla omklädningsrum. Snabbt åker jackan av och väskan likaså, Fan också! Nycklarna…fumlar med fickan i jackan, där var dom! Perfekt. Låser upp låset till mitt skåp och låser in sakerna. Tar på mig inneskorna, redo!
Går tillbaka till kapprummet och in i det kända rummet som är ena avdelningen, Barnskratt hörs. En brunögd söt pojke kommer springande med en blond och blåögd efter ”Hej mina”, Hej mina sötnosar! Svarar jag och de springer iväg och leker. Ännu en jobbdag börjar.
hihi, vilken underbar beskrivning! :)
SvaraRadera