Min första kärlek

Om man tänker tillbaka på sin tonårsperiod som man då ansåg var helt fruktansvärt jobbig med allt skolarbete och kompisar och alla killar man spanade efter inser man idag att gud vad skönt att man slipper det nu!

I tonåren är det som sagt svårt att definiera om det man känner är en förälskelse eller en äkta kärlek. Så var det i alla fall för mig. Dock finns det många fina minnen att ta tillvara på, såsom en ring som gavs, mindre perfekta kyssar, långa låååånga telefonsamtal, pirr i magen, japp-beroende, långa filmkvällar, häxblandningar, tafsande och många skratt. Det hela slutade i tårar, brustet självförtroende och viktnedgång.

Kärleken är dock det finaste som finns och jag skulle inte vilja leva utan den! Att ha någon att dela sin glädje och sorg med. Att ha någon att skratta och vara glad med, att ha någon som håller om en när man mår dåligt, att ha någon att dela sitt liv med, både det som är dåligt och det som är bra. Jag skulle inte kunna leva utan dig min älskling!

All kärlek till världen =)